LRC歌词
[03:31.00]Det var en gång en liten råtta, som bodde i en gammal potta
[03:31.00]hans päls var grå och svansen lång, nu börjar denna sång
[03:31.00]
[03:31.00]En dag blev råttan högfärdsgalen, och gav sig ut i dalen
[03:31.00]med ganska viktig min, han tyckte han var väldigt fin.
[03:31.00]
[03:31.00]Först så kom han till ett hus, i källaren där bodde det en liten mus
[03:31.00]och musen pep och blev så glad, så råttan han stannade en dag
[03:31.00]
[03:31.00]Sen kom han till en sjö, där femton braxar stod i kö
[03:31.00]och konstigt nog så blev han strax, god vän med en violblå lax
[03:31.00]
[03:31.00]Men sjön var djup och råttan dålig på att simma
[03:31.00]mot skogen sprang han och var där på knappt en timma
[03:31.00]
[03:31.00]I skogen stod det träd med blom och blader
[03:31.00]och under växte daggkåpor i rader
[03:31.00]
[03:31.00]Då mötte han en vacker duva, med röda ben och blekblå blus
[03:31.00]från luften hördes ljudet, av hennes vingars sus
[03:31.00]
[03:31.00]Och råttan blev så kär, så kär
[03:31.00]
[03:31.00]Ja han blev het, som solen själv
[03:31.00]och måste bada sig i någon älv
[03:31.00]
[03:31.00]Nu trodde han att segern lätt var vunnen
[03:31.00]men när han plaskat upp igen, var duvan helt försvunnen
[03:31.00]
[03:31.00]Och råttan grät i femton dar
[03:31.00]sen fanns det inga tårar kvar
[03:31.00]
[03:31.00]Sen hittade han ett hål, på andra sidan ängen
[03:31.00]en råttflicka låg det, längst där nere på sängen
[03:31.00]
[03:31.00]Han blev så glad, så glad
[03:31.00]sen gifte dom sig samma dag
[03:31.00]
[03:31.00]Och duvan glömde råttan på ett par sekunder
[03:31.00]för att hellre än att flaxa ovan jord, bor han på marken i ett hål djupt under
文本歌词
Det var en gång en liten råtta, som bodde i en gammal potta
hans päls var grå och svansen lång, nu börjar denna sång
En dag blev råttan högfärdsgalen, och gav sig ut i dalen
med ganska viktig min, han tyckte han var väldigt fin.
Först så kom han till ett hus, i källaren där bodde det en liten mus
och musen pep och blev så glad, så råttan han stannade en dag
Sen kom han till en sjö, där femton braxar stod i kö
och konstigt nog så blev han strax, god vän med en violblå lax
Men sjön var djup och råttan dålig på att simma
mot skogen sprang han och var där på knappt en timma
I skogen stod det träd med blom och blader
och under växte daggkåpor i rader
Då mötte han en vacker duva, med röda ben och blekblå blus
från luften hördes ljudet, av hennes vingars sus
Och råttan blev så kär, så kär
Ja han blev het, som solen själv
och måste bada sig i någon älv
Nu trodde han att segern lätt var vunnen
men när han plaskat upp igen, var duvan helt försvunnen
Och råttan grät i femton dar
sen fanns det inga tårar kvar
Sen hittade han ett hål, på andra sidan ängen
en råttflicka låg det, längst där nere på sängen
Han blev så glad, så glad
sen gifte dom sig samma dag
Och duvan glömde råttan på ett par sekunder
för att hellre än att flaxa ovan jord, bor han på marken i ett hål djupt under